Förhistoria
Emigrantregistret/Kinship Center i Karlstad har verkat i över 40 år. Det grundades år 1960 och var i och med detta den första institutionen i sitt slag i Sverige. Det fanns dock en ganska lång förhistoria. Intresset för kontakten med Svenskamerika har genom släktbanden alltid funnits till en viss grad. På ett flertal platser firades som exempel SverigeAmerikadagar. I Värmland önskade man dock göra något mer. Det första steget i detta var med den så kallade Värmlandsgåvan, som var en gåva från alla kommuner i landskapet Värmland till svenskarna i Amerika. Gåvorna var av de mest skiftande slag och bestod i de flesta fall av något som var typiskt för den bygd varifrån gåvan skänktes. Man kunde här skönja ett stycke bygdehistoria med tradition, händelser och människoöden. Gåvan överlämnades i juni 1952 till American Swedish Institute i Minneapolis, där den finns än idag och som manifesteras med ett stort kulturbesök under innevarande år från Sverige till Minneapolis.
Stamfrändemonumentet
Nästa steg i arbetet med kontakten Sverige-Amerika kom året efter. Värmlandsgåvan gav tanken på att ett minnesmärke borde resas i Värmland, för att här hemma erinra om de över ett hundra tusen värmlänningar som sökt sig till det stora landet i väster. Tanken utvidgades till att omfatta även de stamfränder som sedan äldsta tid har sin fädernebygd i Finland och som slagit sig ner i Sverige. Minnesmärket som restes i Rottneros utgöres av en bautasten i värmlandskartans utformning och krönt av en örn. Så var Stamfrändemonumentet fört till verklighet och på dess grundstenar står inhugget: "Till hugfästandet av sambandet med stamfränder västanhavs och östanhavs".
Emigrantregistret/Kinship Center bildas
Under åren 1957 - 1959 diskuterades olika förslag i syfte att stärka sambandet mellan Sverige och ättlingarna i Amerika. I februari år 1960, grundades Emigrantregistret i samband med en konferens i Karlstad med deltagande från samtliga Värmlands primärkommuner och övriga intressenter. Emigrantregistrets ursprungliga målsättning var att stärka sambandet med svenskbygderna i Amerika i syfte att etablera kontaktvägar mellan ättlingarnas tredje och fjärde generation och Sverige. Huvuduppgiften var således först och främst att söka registrera de, som emigrerat till Amerika, samt släktutredningar omkring dem och insamla material i syfte att belysa deras situation i Amerika. Under arbetet med föreskrivna registreringar och släktutredningar framträdde ytterligare en målsättning, nämligen att anknyta emigrantforskningen till Uppsala och Lunds universitet i syfte att kunna åstadkomma ett från universitetens synpunkt godtagbart källmaterial. Med åren har Emigrantregistret blivit en bank för emigrationsforskning på alla nivåer för forskare från både Skandinavien och Amerika.Nu finns även en koppling till Karlstads Universitet.
Arbetsuppgifterna
Bland Emigrantregistrets allra första uppgifter var att upprätta ett register över alla svenskar, som utvandrat till Amerika. Förutom ett alfabetiskt register upprättas emigrantlängder i kronologisk ordning för varje församling. Detta arbete bygger på församlingarnas utflyttnings- och husförhörsböcker. Kungliga Bibliotekets samlingar av svenskamerikanska tidningar har genomgåtts, och notiser om emigrationen har excerperats. Institutionens bibliotek omfattar ca 7 000 volymer och vi bevakar fortlöpande antikvariat och bokauktioner. Under de senaste åren har Emigrantregistret påbörjat och delvis genomfört en datorisering av sitt material. Den för några år sedan genomförda datoriseringen av passagerarlistorna från de svenska utvandrarhamnarna, som utgivits på en CD, har bland berörda väckt stor uppmärksamhet i såväl Sverige som Amerika. Detta projekt är ett samarbete mellan Emigrantregistret, Emigrantinstitutet i Växjö och Göteborgsemigranten.
Som en delundersökning genomfördes i samarbete med historiska institutionen i Uppsala, Avdelningen för amerikansk historia, den s.k. Värmlandsundersökningen. Den bestod i insamlingen av den muntliga traditionen om emigrationen. Institutionen har också med åren fått ett betydande personarkiv. Här samlas brev, foton och agentmaterial och för att materialet skall vara lättåtkomligt har upprättats ett hänvisningsregister, som är såväl ett namn- som sakregister. Under Emigrantregistrets verksamhetstid har hållits ett stort antal konferenser, som på olika sätt behandlat emigration och arbetsvandring. Samarbetet under professor Sten Carlsson samt universiteten i Lund och Oslo har i dessa sammanhang varit av största värde. I Amerika har Emigrantregistret/Kinship Center de bästa kontakter med svenskföreningar över hela kontinenten. Emigrantregistret har allt sedan starten betonat det dubbla syftet med verksamheten. Här utgör insamling av material rörande emigrationen och arbetsvandringarna den ena delen. Den andra delen av verksamheten är att stärka banden mellan släktingar på båda sidor av Atlanten. Denna senare del utgör också en garanti för att materialet i Amerika om emigrationen från Sverige och intresset för Sverige blir bevarat.
Tidskriften
Som ett led i detta arbete utger Sverige Amerika Centret tidskriften Sverige&Amerika med dess engelskspråkiga motsvarighet Sweden&America. Sverige&Amerika vill på båda sidor av Atlanten stimulera forskning inom emigrationsområdet. Här skildras vidare vad som sker inom denna forskning på olika nivåer. De svenskamerikanska föreningarnas verksamhet speglas. Ett samspel mellan redaktionen och läsarna sker genom att bidrag till innehållet ofta kommer från läsekretsen. Sverige&Amerika är en lämplig tidskrift för alla med intresse för emigrationsforskning.
Bildspel
För att på ett lättåtkomligt sätt sprida kunskap om vår verksamhet har Sverige Amerika Centret tagit fram ett bildspel som visar Sveriges kontakter med Amerika genom tiderna. Bildspelet har visat sig vara av stort intresse både i Sverige och Amerika. Hembygdsföreningar, vasaloger, studiecirklar och skolor har deltagit vid visningar av spelet. Stimulerade av framgången med bildspelet Sverige&Amerika har medfört att Sverige Amerika Centret tagit fram ytterligare ett bildspel. Detta skildrar vår kanske mest namnkunnige emigrant, John Ericsson, som emigrerade 1826. Han kanske inte kan räknas som en typisk emigrant, men han fick liksom den stora massan utvandrare kämpa hårt för sin framgång. Han delade också de flesta emigranters i många fall svåra hemlängtan.
Sverige-Amerikadagar
Varje år firas i Värmland landskapets Sverige-Amerikadag, som fått namnet av uppfinnaren från Långbanshyttan och följaktligen kallas festligheten John Ericssondagen.
Framtiden
Denna korta presentation av planerna och verksamheten vill visa att Sverige Amerika Centret är en högst levande institution och har stora framtidsplaner. Man kanske kan tro att arbetet med emigrationen är slutfört när emigrantlängder och liknande är upprättade och den moderna tekniken gjort det lätt att söka sina anförvanter på båda sidor om Atlanten. Detta är helt fel! I stället är det så att det är nu det verkliga arbetet börjar, arbetet att förena kontakten mellan ättlingar kanske i fjärde, femte generationen från utvandrarna. Här kan vår historiska forskningsinstitution få en högst levande uppgift.
Sverige Amerika Centrets styrelse genom
Erik Gustavson